Spridda tankar om allt möjligt Projekt och tankar från hjärnkontoret

27nov/100

Rippning av film och musik

Ligger du ofta sömnlös, grubblandes över vilka inställningar du ska rippa dina skivor och filmer med? Lugn bara lugn, det är ett stort beslut som kräver sin research.

Jag har själv befunnit mig där. Och även om jag nu, efter månader av testande och läsande, inte direkt funnit någon graal har jag lärt mig mycket på vägen. Och det är den här kunskapen som jag nu tänkte bjuda på.

Det finns inga genvägar till det perfekta ljudet

I datajungeln råder naturlagen att allt är bättre med fler bitar. Högre bitrate betyder generellt fetare ljud och grymmare bild. Visst kan man använda bitarna olika smart men förr eller senare kommer man till det stadium då förbättringarna blir så små att det inte är värt mödan att trycka in fler.

Den bitrate som är rätt för mig behöver dock inte vara rätt för dig. Allt handlar om vad man har för krav och utrustning.

Har du ingen eller liten erfarenhet av video- och ljudkomprimering kan du använda den här lathunden för att få ett hum om vilka bitrates som ger vilket resultat:

Lathund för olika bitrates
MP3 x264 (720x576)
130 1300 – Knappt godkänd kvalitet.
160 1600 – Absolut minimum i min värld.
180 1800 – Bra kvalitet.

De saker som påverkar bitraten/kvaliteten är i huvudsak vilken kodek, kodningsmetod och filter/inställningar man använder. Och det är dessa saker som jag nu tänker gå igenom.

Film-rippning

Ickeförstörande kodning

Vad vill du helst uppnå: maximal kvalitet eller maximal komprimering? Är det maximal kvalitet, bör du inte välja Handbrake. Då är det bättre att välja ett ripprogram som tar bort DVD-skivans kopieringsskydd – som låter dig spara ner filmen till hårddisken.

Några sådana program är för Mac är:

Filmerna blir på så sätt identiska med originalet, men väldigt stora (4–8,5 GB).

Förstörande kodning (x264)

Kan du acceptera en viss kvalitetsförlust i utbyte mot en dramatiskt mindre filstorlek är Handbrake däremot rätt program för dig.

Eftersom Handbrake är en både gratis och bra DVD-rippare så tänkte jag fokusera videodelen av det här inlägget åt det.

Handbrake arbetar med så kallad förstörande komprimering. I utbyte mot en viss kvalitetsförlust kan filstorleken reduceras till 1/5 av originalstorleken, med nästintill bibehållen kvalitet.

Det du måste fundera över är vilken balans mellan kvalitet och filstorlek som uppfyller just dina krav.

Container

Containern är det skal som omsluter ljud-, video- och textspåren i videofilen. Tre av de vanligaste containrarna är QuickTime, AVI och MPEG4Matroska (MKV) är en relativt ny container som blivit populär på grund av att den är både öppen och väldigt flexibel i vilka spår den kan innehålla.

Vilken container du väljer som bärare till dina filmer är i mångt och mycket en smakfråga. Vissa uppspelare är kinkiga med vad dom sväljer och föredrar enkla, standardiserade containers/kodeks. Med AppleTV och iPhone/iPod är du till exempel begränsad till MPEG4.

Kvalitet vs. filstorlek

I version 0.9.4 av Handbrake finns tre metoder för att styra filmens bitrate/kvalitet:

Target Size (TS) – komprimerar filmen till en förutbestämd storlek. 2-pass ger något bättre resultat, men dubblerar kodningstiden.

Average Bitrate (ABR) – låter bitraten växla beroende på scenernas komplexitet, men strävar efter en bitrate som ligger så nära det angivna värdet som möjligt. 2-pass ger något bättre resultat, men dubblerar kodningstiden.

Constant Quality (CQ) – det senaste. Låter bitraten växla beroende på scenernas komplexitet för att på så vis hålla en konstant kvalitet. Den slutliga filstorleken/bitraten påverkas mycket av vilken kommandorad du matar programmet med under fliken Advanced.

Kort sammanfattat kan man säga att TS och ABR ger en osäker kvalitet men en säker filstorlek. Välj dessa om uppspelaren har en begränsning i vilken bitrate den klarar, eller om filmen måste rymmas inom en viss storlek. I alla andra fall bör du välja CQ.

CQ ger en säker kvalitet men osäker filstorlek. Välj CQ om bildkvaliteten är dig kärast.

Ett tips: För att räkna ut den slutliga filstorleken vid användning av ABR kan du fråga Google "What is 1000 kbps x 1 hour in MB" så får du reda på svaret, som i detta fall är 439 MB. Men glöm inte bort att även ljudet är en bitrate som måste räknas in. Här är två andra bitrate-miniräknare som kan vara till hjälp: Online Bitrate Calculator och Numion.

SD-material

De flesta SD-filmrippar som du hittar på nätet har en genomsnittlig bitrate på 700–3000 kbit/s. Strävar du efter en bra bildkvalitet, hyfsat nära originalet, är en bitrate på 1800 kbit/s ofta fullt tillräcklig. Över 2000 anser jag är overkill. Omsatt i TS motsvarar en bitrate 1800 kbit/s en filstorlek på ca 1,6 GB för en film på 2 timmar. Jämför det med den genomsnittliga bitraten på en DVD som ligger på mellan 4000–5000 kbit/s.

Efter att ha läst åtskilliga diskussionsinlägg och gjort en hel del egna tester har jag insett att en CQ på 59–65% ger ett bra förhållande mellan kvalitet och storlek. Vid en CQ på 76% får du nära nog DVD-kvalitet, men också nära DVD-storlek.

En gyllene siffra som ofta nämns i samband med CQ är 62%. Det är också den CQ utvecklarna själva säger sig använda. Som grafen här intill visar så sticker filstorleken iväg över CQ 60–65%.

HD-material

En högupplöst JPEG-bild kan du komprimera hårdare än en lågupplöst utan att det syns. Samma sak gissar jag gäller för högupplöst video.

Jag har själv inte gjort några tester med HD-video, men jag har läst att en CQ på 55–57% bör räcka för 720p. Jag ber att få återkomma om jag får chans att göra några sådana tester.

Anamorfisk bild

De anamorfiska bildvalen "Strict" och "Loose" i Handbrake handlar båda om att ge rätt bildproportioner vid uppspelning men samtidigt behålla så mycket som möjligt av DVD:ns bildupplösning.
Jag förespråkar "Strict" framför "Loose" men det råder delade meningar om vilket som är bäst.

Här är några exempel hur de anamorfiska valen blir för en standard-DVD-rip:

None

DVD: 720 x 576
Videofilen: 720 x 400 (720 x 576 om du kryssar ur "Keep aspect ratio")
Uppspelning: 720 x 400

+ Kan användas på filmer som redan har rätt proportioner, t.ex. 4:3-filmer.
- Ingen 16:9-korrigering görs.

Har du angivit samma bredd/höjd som ovan och kryssar i "Keep aspect ratio" märker du att bilden trycks ihop vertikalt från 720 x 576 till 720 x 400. Med ett sådant val minskar den vertikala upplösningen och mycket av bildinformationen försvinner vid rippningen. Öppna Preview-fönstret så ser du vad som händer, mycket pedagogiskt.

Crude anamorphic

DVD: 720 x 576
Videofilen: 1024 x 576
Uppspelning: 1024 x 576

+ Kan eventuellt vara bra för uppspelningsutrustningar som inte förstår Handbrakes PAR-flaggor.
- Större filstorlek.

Skalar upp bilden horisontellt för att ge den korrekta 16:9-proportioner. Fler pixlar läggs till horisontellt, vilket innebär mer data att spara.

Strict anamorphic

DVD: 720 x 576
Videofilen: 720 x 576 (minus ev. beskäring)
Uppspelning: 1024 x 576 (minus ev. beskäring)

+ 16:9-korrigering utan att några pixlar läggs till. Ger en marginellt mindre filstorlek jämfört med "Loose".
- Inte lika effektiv/kompatibel komprimering som med "Loose".

Strict bibehåller samma bildyta som finns på DVD:n (minus eventuell beskäring), men skickar med en informationsflagga som säger åt uppspelningsprogrammet att använda rektangulära pixlar istället för dom normala kvadratiska när den spelar videon. De rektangulära pixlarna sträcker ut bilden horisontellt till ett korrekt 16:9-förhållande (från ett förvrängt 1,25:1-förhållande, i vilket videodatan lagras i). Alltså förblir den vertikala upplösningen densamma till skillnad från "None".

Loose anamorphic

DVD: 720 x 576
Videofilen: 720 x 576 (minus ev. beskäring)
Uppspelning: 1024 x 576 (minus ev. beskäring)

+ 16:9-korrigering. Högst komprimerings-/kompatibilitetsgrad. Möjligt att rippa filmen i en mindre storlek.
- Handbrake skalar upp filmen till en högre upplösning, vilket ger effektivare komprimering men större filstorlek än med "Strict".

Även här bibehålls DVD:ns bildyta (minus eventuell beskäring). För att kunna komprimera filmen på mest effektivt sätt skalar Handbrake upp bildytan så att dess höjd och bredd blir jämt delbara med 16. Vid uppspelning erhålls (precis som för Strict) korrekt 16:9-förhållande och maximal upplösning.
Nuförtiden har 16-multipeln i viss mån spelat ut sin roll. Idag får man i princip lika effektiv komprimering utan att höjd och bredd är jämt delbara med 16.
Egentligen bör du bara välja Loose om (1) uppspelningsutrustningen kräver det, eller (2) om du vill skala ner filmen i upplösning.

Ljudspår

Kodekar

Om du inte vill inkludera ljudspåren som dom är ("AC3 Passthru") så rekommenderar jag följande:

  • Kör du Mac-versionen av Handbrake bör du välja AAC (Core Audio).
  • Kör du Windows eller Linux bör du välja MP3 (LAME) framför AAC. FAAC, som är den enda fria, plattformsoberoende AAC-encodern, och den som följer med Windows-versionen av Handbrake, sägs kvalitetsmässigt vara rätt dålig och bör undvikas. Ett problem med kombinationen MPEG4/MP3 är att den inte stödjs av lika många uppspelare som kombinationen MPEG4/AAC.

Format

Dolby Pro Logic I (Dolby Surround)

Antal kanaler: 2.0 som uppmixas till 4.0.
Rent tekniskt är DPL samma sak som vanlig stereo. Dock med den viktiga skillnaden att den innehåller ytterligare ljudinformation som ger viss surroundeffekt i kompatibla ljudanläggningar.
Exempel: Matar du Handbrake med 5.1-ljud kommer resultatet att bli 2 kanaler som uppmixas till 4.0 i DPL-kompatibla ljudanläggningar.
Vid rippningen av 5.1- ljudet nedmixas det till 2 kanaler, där centerkanalen distribueras mellan höger och vänster kanal, medan subwoofer-kanalen raderas.

Dolby Pro Logic II

Antal kanaler: 2.0 som uppmixas till 5.0.
Rent tekniskt är DPL2 samma sak som vanlig stereo. Dock med den viktiga skillnaden att den innehåller ytterligare ljudinformation som ger viss surroundeffekt i kompatibla ljudanläggningar.
Exempel: Matar du Handbrake med 5.1-ljud kommer resultatet att bli 2 kanaler som uppmixas till 5.0 i DPL2-kompatibla ljudanläggningar.
Vid rippningen av 5.1- ljudet nedmixas det till 2 kanaler, där centerkanalen behålls medan subwoofer-kanalen raderas.

Dolby Digital / AC3

Antal kanaler: 6 (5.1).
Äkta 5.1-ljud. DD är det vanligaste ljudformatet på DVD-skivor och inkluderar vanligtvis 6 kanaler. Ska man vara petig är Dolby Digital själva metoden (formatet) och AC3 själva kodeken, men i vardagligt tal brukar man sätta likhetstecken mellan de båda.

6-channel discrete

Antal kanaler: 6 (5.1).
Äkta 5.1-ljud. Med det här valet konverterar du varje kanal till AAC. Istället för 448 kbit/s, som är en vanlig bitrate för 5.1 AC3, klarar du dig i det här fallet med bara 384 kbit/s. Du spar på så sätt lite utrymme.
Få ljudanläggningar kan dock hantera den här typen av ljudspår.

Digital Theater Sound (DTS)

Antal kanaler: 6 (5.1).
DTS är ett nyare format än Dolby Digital, som i full bitrate (1510 kbit/s) ger bättre ljudkvalitet än Dolby Digital (448 kbit/s).
I nästan alla dagens DVD-filmer är emellertid DTS-ljudspårets bitrate reducerat till 754 kbit/s. Detta för att få plats med ytterligare ett ljudspår, exempelvis i Dolby Digital. Reduceringen gör också att skillnaden mellan de två konkurrenterna minskar. DTS är dessutom inte lika spritt som Dolby Digital. Bra att veta är att AppleTV inte hanterar DTS.
I Handbrake är DTS passthrough bara tillgängligt för MKV.

Tips 1: Vill du göra dina rippningar så kompatibla som möjligt väljer du Dolby Pro Logic II och AC3 Pass-through som två separata ljudspår. Det är så Handbrakes "High Profile" är konstruerad. Tanken med inställningen är att göra filmljudet kompatibelt med alltifrån iPhone och VLC (Dolby Pro Logic II-spåret) till QuickTime/Perian och AppleTV (AC3-spåret). Behöver du inte all den här kompatibiliteten kan du skippa något av dem.

Tips 2: Ändra inte sampling rate. Kör på Auto eller 48 kHz, annars riskerar du distortion.

DRC

De AC3-ljudspår som finns på en DVD-skiva innehåller ofta information om vilka ljudpartier i filmen som är högljudda respektive lågmälda. Den här informationen använder DVD-spelaren för att jämna ut skillnaderna mellan de båda partierna. Tekniken kallas för Dynamic Range Compression (DRC) och resultatet innebär att lågmälda partier höjs medan de höga partierna behålls som dom är.
Tilläggas bör att DRC inte är detsamma som normalisering eller gain.

I Handbrake har du dessa två val:

  • Vill du behålla DVD:ns AC3-spår vid rippningen så behöver du inte fundera över DRC alls, eftersom det bara går att applicera på omkodat ljud.
  • Rippar du ljudspåren till ett annat format, som AAC eller MP3, kan du (1) välja att kasta bort DRC-informationen, eller (2) att applicera den på ljudet vid konverteringen.

Inställningarna för DRC:

0 = Stänger av DRC:n helt.
1 = Applicerar DVD:ns standard-DRC vid konverteringen.
1 – 1,5 = Är siffror som folk ofta rekommenderar. Över 1 kommer de låga ljudpartierna att höjas medans de höga partierna inte påverkas alls.

Personligen gillar jag inte resultatet som DRC ger. Jag upplever att de höga partierna drunknar i de låga, trots att det enligt uppgift inte ska ske. Det vanligaste argumentet för DRC är att den lyfter fram talet i filmen vid nedmixning till 2 kanaler, som annars riskerar att drunkna i sammanslagningen med de övriga kanalerna.

Undertexter

En stor nackdel med MP4-containern är att den inte stödjer de bitmapp-undertextspår som Handbrake skyfflar vidare från DVD:n. Lösningen på problemet blir att bränna in dem hårt i filmen. MKV kan däremot bära flera bitmapp-undertexter som separata spår.

MP4: Väljer du MP4 som container och vill ha undertexter på din rip har du tre alternativ:

  1. Att "bränna in" dem hårt i filmen (går så klart bara på ett språk).
  2. Att försöka leta upp en SRT-fil på nätet med korrekt tajming och inkludera den i rippningen som ett eget textspår (ej inbränd).
  3. Att ladda en SRT-fil vid uppspelning.

MKV: Väljer du MKV har du inga begränsningar. Du kan utan problem inkludera flera bitmap-undertextspår och flera SRT-spår i samma fil.

Extrahering av undertexter

På Mac finns det en rad olika program för att redigera undertexterJublerMiyuSearsAnnotation EditMovCaptionerSubs FactorySubBits subtitlerSubtitleEditorBistecSubmergeiSubtitle,
TitleLABAegisub. Men mig veterligen finns det bara ett för att extrahera dem från en DVD och det är D-subtitler. Även om jag inte har fått det att fungera så ska det gå enligt dom här två guiderna:

Slutsats

I min jakt på den optimala inställningen – som i min värld är liktydigt med högst kvalitet till lägst filstorlek – har jag testat 24 olika inställningar som förespråkats av olika människor på diverse forum.

Det jag kan konstatera är att Handbrakes egna "High Profile" står sig väl och ger ett bra förhållande mellan kvalitet och storlek. Dock går det att krama ur ytterligare lite kvalitet genom att laborera med olika kommandoradinställningar. Här nedan har jag rangordnat inställningarna efter hur jag subjektivt upplevt deras bildkvaliteter ("High Profile" har nummer 14).

Det är svårt att utse någon klar vinnare i varje grupp, skillnaderna är relativt små mellan klippen i varje grupp. I snabba videosekvenser är det i princip omöjligt att se någon skillnad.

Inställning nummer 1 har tveklöst högst bildkvalitet, men också högst bitrate (= störst fil). Nummer 5 står sig väl trots sin låga bitrate, men både 2, 3 och 4 ger något bättre bildkvalitet än nummer 5. Jag testade att dra upp 5:ans bitrate till 2:ans nivå, men jag tyckte fortfarande att 2:an var bättre på att bevara detaljerna och kornet i filmen.

De inställningar som görs under Advanced (och i kommandoraden) påverkar följaktligen bitraten väldigt mycket. I mitt test med en CQ på 62% fick de slutliga filerna en genomsnittlig bitrate på 1300–2600 kbit/s – en skillnad på nästan 100%.

Jag har även prövat att rippa med Handbrakes FFmpeg-kodare, och jag upplever att den ger sämre bildkvalitet än x264-kodaren, vilket stöds av det som står här. Däremot är FFmpeg-kodaren mycket snabbare än x264-kodaren och sägs vara mer kompatibel.

Utöver kommandoraderna är det här mina rekommenderade inställningar:

  • Container: MKV (eller MP4 för att göra filmen Mac-vänligare)
  • Kodek: x264
  • CQ: 62–64% (RF: 19,25–18,5)
  • Framerate: Same as source.
  • Decomb: ON
  • Detelecine: ON
  • Anamorphic: Strict
  • Samplerate: Auto (eller 48 kHz)
  • Ljudformat/bitrate:
    • AC3 pass-through och/eller…
    • Dolby Pro Logic II: 160–192 kbit/s (AAC), 192–224 kbit/s (MP3)
  • DRC: 0 eller 1

Metodiken

Slutligen bör du vara medveten om att jag bara testat en film. Dels på grund av det är så tidsödande att göra sådana här test, dels för att inte riskera att jämföra äpplen med päron. En helt annan typ av film, till exempel en animerad, kan kräva helt andra inställningar. Dessutom är testet baserat på högst subjektiva bedömningar från min sida. Även om jag inte ens är i närheten av ett proffs har jag emellertid lagt ner mycket tid på det här testet.

Ska jag framföra lite självkritik är det att jag borde ha valt en konstant bitrate för testerna. Detta för att bättre se hur de olika kommandoraderna uppför sig i samma bitrate. Men det får bli i nästa test!

Tips/länkar

24 Handbrake-inställningar – De inställningar jag använde ovan i mitt test.
Handbrake User Guide – Användarguiden till Handbrake.
Handbrake built-in presets – Ytterligare förinställningar, för bland annat tv, animation, psp m.fl.
Handbrake Command-line interface – Sammanfattning av kommandoradsswitcharna i Handbrake.
Handbrake x264 Options – En guide till de avancerade inställningarna för x264 i Handbrake.
How to Make High Quality DVD Rips – Mycket bra guide för rippning med Handbrake.
Anamorphic – Bra beskrivning av de olika inställningarna för anamorfisk bild.
Surround Sound Guide – Handbrake-manualen om surround.
Audio encoding options – Upplysande inlägg om Handbrakes ljudspår.
DVD ripper – Alternativ till Handbrake.
MediaFork – Alternativ till Handbrake.
MakeMKV – Alternativ till Handbrake.
MetaX – Lägger till metadata, dvs omslag och information, till dina MP4-filmer.

Musik-rippning

Ickeförstörande kodning

Om du vill bevara CD:s ljudkvalitet fullt ut måste du välja ett ickeförstörande ljudformat. Exempel på sådana är:

Den enda egentliga nackdelen med ickeförstörande ljudformat är att den slutliga filstorleken blir väldigt stor jämfört med ett förstörande format.

Med det förstörande formatet MP3 kan du utan problem få ner filstorleken till 10% av originalet, med nästintill bibehållen kvalitet, medan du med ett ickeförstörande format bara kan få ner den till ca 60% av originalstorleken.

Har du dessutom en iPod är du begränsad till Apple Lossless och AIFF.

Förstörande kodning

MP3, AAC och OGG är tre av de vanligaste förstörande ljudformaten. Vad ska man då välja när man ska arkivera sin skivsamling?

Förutsatt att du förstår och accepterar själva begreppet förstörande kodning skulle jag rekommendera MP3. Detta trots att både AAC och OGG generellt ger bättre ljudkvalitet vid samma bitrate ä MP3. Den främsta anledningen är kompatibiliteten. Alla mediaspelare idag klarar MP3. En annan anledning är att MP3, korrekt kodat, ger nästan likvärdig kvalitet med AAC och OGG.

OGG ska enligt uppgift vara bättre på att återge mellanfrekvenserna, medan LAME bättre återger de högre frekvenserna. OGG ska också vara bättre i lägre bitrates (128–160 kbit/s) medans LAME är bättre i högre bitrates (192 och uppåt).

Tips: En AAC-fil med en bitrate på 128 kbit/s sägs, kvalitetsmässigt, motsvara en MP3-bitrate på 160 kbit/s

LAME

LAME står för ”LAME Ain't an Mp3 Encoder” och är, trots det motsägelsefulla namnet, en av de bästa MP3-kodarna som finns idag. Dessutom är den open source.

Som kuriosa kan nämnas att LAME gör intrång i patenterad teknik och för att hålla sig på rätt sida om lagen har utvecklarna valt att distribuera LAME enbart i källkodsform, i ”undervisningssyfte”. Alla kompilerade versioner av LAME som cirkulerar på nätet kan därför sägas göra intrång i detta patent.

Inställningar

LAME utvecklas ständigt och får hela tiden nya funktioner. Många av distributionerna låter dig detaljstyra MP3-kodningen med hjälp av kommandorader. Vill man inte traggla med sådant finns det en rad förinställningar som den bekväme kan använda sig av.

De inställningar jag själv använder sedan 2004 är följande:

--vbr-new -v -V 0 -b 32 -B 224 -h -m j --multi --vcomment

Förklaring av min kommandorad:

  1. --vbr-new – Aktiverar en nyare och bättre VBR-kodning (i LAME 3.98 är den default och kan utelämnas).
  2. -v -V 0 – Den första switchen säger till LAME  använda VBR-kodning. Den andra anger vilken VBR-kvalitet som ska användas (0–9 där 0 är bäst).
  3. -b 32 -B 224 – Den första switchen specificerar lägsta tillåtna bitrate. Den andra specificerar den högsta tillåtna bitraten. Jag har satt 224 som tak eftersom jag tycker att filstorleken springer iväg annars.
  4. -h – Ger viss höjning av ljudkvaliteten. Enligt uppgift ska den vara aktiverad som default när man använder VBR.
  5. -m j – Sätter stereovalet till joint stereo. Det innebär att LAME skapar en mittenkanal som är ett genomsnitt av höger och vänster kanal. Differensen mellan mittenkanalen och de två sidokanalerna placeras i sidokanalsdatan och är det som ger stereoeffekten.
  6. --multi – Kör flera kodningar parallellt. Sägs vara aktiverat som default på datorer med flera processorer.
  7. --vcomment – Lägger till en sträng i ID3-taggens kommentarfält som berättar vilken LAME-inställning som har använts för just den filen.

Valfria:

  1. -Y – Gör att LAME inte kodar de högsta ljudfrekvenserna med samma noggrannhet som resten av ljudet. Största fördelen med detta är att filstorleken blir något mindre.
  2. --lowpass 19.7 – Gör att frekvenser över den angivna frekvensen inte inkluderas i filen. Somliga anser att den här ljudinformationen inte är värd att inkludera pga det mänskliga örats begränsningar.

Resultatet blir en bitrate på ca 200–224 kbit/s, vilket mer än väl täcker mina behov av ljudkvalitet. Jag har inte inkluderat -Y eller --lowpass 19.7 pga osäkerheten kring hur bra dom egentligen är. Inkluderar du dom minskar filstorleken med ca 10%.

Ett tips, om du få ut en hyfsad ljudkvalitet, är att aldrig gå under 160 kbit/s i bitrate.

iTunes-LAME

Den smidigaste LAME-ripparen för Mac som jag känner till är iTunes-LAME. Den funkar utmärkt tillsammans med iTunes 9 och är ett mycket smidigt sätt att rippa skivor på, med all metadata från CD:n i behållning.

Jag vet att somliga har haft svårigheter att installera iTunes-LAME och få det att funka tillsammans med iTunes, men här finns en enkel guide hur man gör.

Den officiella versionen använder sig av LAME 3.97 men det går att hacka den så att den använder en nyare version. Här finns en guide hur man gör för att pimpa upp LAME-kodaren till 3.98.4. Enda problemet som jag funnit är att den inte skriver in rätt versionsnummer (t.ex. 3.98) i ID3-taggen.

LAME vs iTunes

Somliga hävdar att MP3-enkodaren i iTunes är kass, vilket kanske gällde de första fem versionerna. Numera har blindtest visat att den står sig väl jämfört med sina konkurrenter. Behöver du inte alla de finesser som LAME erbjuder blir resultatet nog bra även med iTunes kodare.

Tips/länkar

Max – Gratis CD-rippare för Mac.
Ogg vs. LAME – En gedigen jämförelse mellan de båda.
How to encode top quality audio files – Bra genomgång av LAME och Ogg.
Hydrogenaudio – Lättbegriplig genomgång av LAME.
LAME in Audacity – Beskriver hur man installerar LAME i Audacity.
iTunes-LAME – Det hjälpavsnitt om följer med iTunes-LAME.
Spela upp OGG och FLAC i iTunes – Med hjälp av XiphQT och Fluke.

Share